onsdag 3 november 2010

Ett långt inlägg.

Så har jag alltså tagit steget från att endast ha klack när jag är berusad och det är mörkt ute. Till att snöra på kängorna med 8,5 cm klack mitt på ljusa dagen. Gör att jag blir närmre 190 cm lång. Alla fina runt om mig säger i kör "det är sååå fiiint att vara lång". Och visst jag håller med. Men det är jobbigt när man syns som ett gult stoppljus på gatan. Måste knäa för att höra vad folk säger (blev en del knäande i Istanbul när jag skulle höra vad turkarna hade att säga på halvbra engelska). Och allmänt känna sig som en gigantisk kvinna (denna affischen hängde på vår toalett i vår lägenhet i Istanbul). Jag blev varken basketspelare, fotomodell eller friidrottare men jag är helt övertygad om att jag vid mer än ett tillfälle haft nytta av min längd (eller de långa benen...). Tänk om någon kunde berättat det när man var 13 år gammal.

1 kommentar: